Hej !
Jag har inga direkta
avsikter med det här brevet mer än att skriva att jag saknar dig.
Jag saknar våra spontana resor, våra påhitt, skratt och dig.
Brukar undra ibland hur du har det numera. Om du är kvar på
Näsgården. Om du träffat någon ny vän. Om du fortfarande äter
enligt LCHF. Ja, helt enkelt hur du har det och vad du gör.
I slutet på förra året
skaffade jag mig en systemkamera och jag brukar tänka ibland när
jag fotar hur kul det hade kunnat vara att göra det tillsammans med
dig, så som vi gjorde förut när vi hade våra kompaktkameror.
Eller bara en sån simpel
grej som att åka iväg och simma tillsammans, gå ut och gå eller
bara sitta någonstans och prata. Men antar att jag mer eller mindre
har bränt för många broar och sänkit alldeles för många skepp.
Parkerade visst bredvid
dig på ica för någon dag sedan, du kom ut till bilen och jag
skulle kliva ur min bil. Tänkte hälsa men du såg ut att vara så
inne i kvittot eller vad du tittade på så det vart liksom inte av.
Hur som helst så hoppas
jag att du har det bra.
Du fattas mig.
1 kommentar:
Jag blir så arg. Varför tar du på dig skulden jämt? Du har säkert inte varit någon ängel, men det finns fler som skulle behöva få veta sanningen. Du tar på dig allt för mycket!
Jag tycker inte att du borde ägna en sekunds tanke åt den här personen, personen verkar inte vilja ha med dig att göra - synd för denne.
Skicka en kommentar