Livet som Annika

Vilken dag alltså!

Lasttränade Zorro och för en gångsskull tog han inte bara en tugga och backade ut igen utan stod kvar och åt ur hinken så pass länge att jag kunde be honom att backa ut. Två gånger och sen gav vi oss. Ska träna en gång till själva tänkte jag och sen ska jag börja på och ställa morsan på vänstersidan om transporten vid bommen som störning och sen ska det ju gå att stänga till slut. Var hus som helst väldigt nöjd med det!

Stressade iväg med Athlas till ridhuset för att hinna träna lite innan hoppträningarna skulle börja så vi tränade medans dom byggde hinder. Vart så stolt över honom för trots att det gick folk med bommar och även kom in med andra hästar så höll han sig hos mig med 100% fokus på mig. Hade honom lös men med grimskaftet hängande över halsen.

När vi kommit hem därifrån ställde jag Zorro på gången medans jag mockade och sen skulle jag raspa lite på hovarna tänkte jag. Lovis som är så fixerad och inte lyssnar på mig vart att ligga på bredvis på Zorros vänstra sida när jag stod och raspade på hans högra framhov. Givetvis hängde han sig så jag inte orkade hålla emot och redan innan såg jag framför mig hur han skulle trampa på Lovis så jag sa till henne innan jag tappade hoven och givetvis så ställde han sig med vänster framhov på hennes tass så hon skrek. När jag skulle kolla hennes tass fick jag jaga henne två varv runt Zorro för hon hade på något sätt kopplat ihop det där med mig men det verkade lugnt. Ska känna imorgon med. 

Som att inte det räckte och med en förhoppning av att hon kanske skulle ha lärt sig något så stod hon bakom mig när jag skulle raspa på bakhoven och Zorro drar åt sig hoven och knockar Lovis. Hon verkade iaf inte ha bitit sig i tungan eller så men sen fick jag binda fast henne i en stolpe i stallet. Stackars hund! Och man blir ju att känna sig som en riktigt dålig matte men det är väl sånt som händer. Som sagt, vilken dag alltså! Men jag är iaf riktigt nöjd med grabbarna! :)